Menu

Psykoanalys i samhället

Stacks Image 327
I samhället finns en kluven inställning till psykoanalys. Det tycks genom hela dess historia, som om den haft förmåga att väcka starka reaktioner.

Redan i psykoanalysens barndom fanns ett motstånd, som inte minst Sigmund Freud fick känna av. Psykoanalys betraktades med stor skepsis i det viktorianska samhället när den talade klarspråk t.ex. om människans sexualitet och destruktivitet. Under nazisttiden, på 30- och 40-talet brändes böcker av psykoanalytiker på bokbål, och psykoanalysen kallades "judisk vetenskap" och var därför oacceptabla utifrån en antisemitisk ideologi. Än idag väcker psykoanalysen starka känslor.

Psykoanalysen har dock haft en enorm betydelse för förståelse och behandling av psykiska svårigheter, både inom och utanför sjukvården världen över. Genom att vara den första "talking cure" har den direkt och indirekt möjliggjort för många att komma till rätta med sina svårigheter och begränsningar.

Många psykoanalytiker har engagerat sig i olika psykoterapeututbildningar, både som lärare och handledare. Vissa författar facklitteratur inom området. Andra omsätter sin kunskap i litteratur för en bredare läsekrets.

Psykoanalysen har haft en stor betydelse för omkringliggande discipliner. Den har både påverkat och låtit sig bli påverkad av en rad andra vetenskaper och kulturformer så som litteratur, språkvetenskap, film, filosofi, konst, teologi, neurovetenskap, psykiatri och teater, för att nämna några. På samma sätt som en enskild individ stagnerar och blir rigid och självtillräcklig utan nära kontakt och ömsesidigt utbyte med omgivningen, blir en vetenskap det också.

Psykoanalys har mycket att bidra med i samhällsdebatten i och med teorier om och förståelse av inre och mindre medvetna skeenden hos individer, grupper, organisationer och samhälle. Det finns många exempel på psykoanalytiker som engagerat sig i samhällsfrågor även om de flesta valt att huvudsakligen fokusera på klientarbete.